Jag ska berätta om Erik Lundgren. I bland brukar Erik stå utanför ICA-Maxi och vråla åt människor. Allt vad han orkar. Inga meningar. Bara väldigt högt. Urskiljningslöst. Barn blir rädda. Alla håller sig på behörigt avstånd från honom. På väg hem till hans lägenhet brukar han stanna mitt på trottoaren, dra ner byxorna och bajsa. Stora stinkande korvar som hans kompisar får plocka upp efter honom. Det händer att kompisarna tycker att det är så äckligt att de låter det ligga kvar om de inte finns några vittnen inom synhåll. När Erik får besök kastar han sig ofta på personen i fråga och trycker sitt ansikte mot dennes kön. Det där med kön är förresten något som inte generar Erik det allra minsta. Han kan vara inbjuden på ett dopkalas eller bröllop eller vad som helst och plötsligt drabbas av ett infall som utmynnar i att han slickar sig i skrevet helt öppet. Erik är således ganska vig och har en andedräkt som är under all kritik.
Jag gillar inte Erik. Han är varken empatisk eller intelligent. Däremot är han helt auktoritetsstyrd. Fjäskar och gör sig till. Om någon med mera makt än Erik säger åt honom att döda ett spädbarn så gör han det utan att tveka.
Ni har fattat. Erik Lundgren är en hund. En Golden Retriever.
Jag tycker Erik borde spärras in. Alternativt förvisas från våra städer.
Punkt slut.
(och då har ändå Erik både byxor och kompisar, något många av hans kollegor saknar..)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar