både och

Julian Assange skall utlämnas till Sverige. Många av hans anhängare tror att hela våldtäckts/ofredande-grejen är en konspiration för att fälla honom och undrminera wikileaks. Andra fd anhängare vänder honom ryggen. Att han både kan vara en engagerad världsförbättrare och våldtäktsman/ofredare kan vi inte få i hop. Vi hatar både och. 
Som polischefen Göran Lindbergs dubbelnatur. Jämlikhetsivrare och sexförbrytare. Grattis världen! 
Det skakar grundvalarna för hur vi vill att människor skall vara. Hur vi vill vara själva. När vi till exempel fantiserar om att ligga med någon som vi föraktar så får vi inte i hop det. Vi går bananer som det heter. 
Ändå. När det gäller sex och våld så kan vi alltid förklara vår dubbelnatur med att vi både är reptiler och utvecklade varelser i en och samma förpackning. Krokodiler på bibliotek helt enkelt. Det kan bli en satans röra på lyrikavdelningen när djurskötaren tar time out och går hem. 
Det Lindberg och Assange (om han nu är skyldig) har gjort är hemskt och måste bestraffas - men det kommer inträffa fler gånger. Vi funkar så. Dess bättre inte så ofta. Vi hatar 'både och' och anstränger oss till det yttersta för att hänga i hop. Vi vill bli bättre.


Det finns en annan typ av dubbelnatur som inte innebär lika allvarliga hot mot vår strävan att förstå oss själva och bygga rimliga civilisationer, men som bär på en minst lika förunderlig 'både och'- problematik. 
För många år sedan jobbade jag med en känd svensk programledare. Han var hela sveriges charmtroll. Ungdomsprogramsledare med pojkaktigt leende som dessutom visade sig ha ett praktiskt sinnelag. Rejäl och trevlig.. Omtyckt av alla tittare. Mig inkluderad. Men när jag skulle börja på den här produktionen så började varningsklockorna ringa. Alla som jobbat med honom varnade mig för honom. Påstod att han var falsk, übernarcissistisk och njöt av att trycka ner folk. Jag som precis jobbat med en annan folkkär gigant som påstods vara marinerad i arrogans, men som bara visat sig vara proffessionell på ett ganska oslipat sätt som jag lätt kunde hantera, tänkte att detta inte blir någon match. 
Två veckor senare slet jag mitt hår (därav nuvarande frisyr). Den trevliga kille som a l l a som sett honom i rutan älskade, visade sig husera ett ormbo av patologisk exhibitionism innanför pannbenet. Han lät ingen annan få en gnutta plats i rummet och snackade skit om folk som inte var närvarande (och enligt intervjuer troende kristen..why am I not surprised?). På en vanlig arbetsplats hade han fått sparken på två röda men eftersom detta är TV, och TV-personligheter inte växer på träd och därför är oerhört värdefulla för kanalerna, så lallade alla runt honom som Idi Amins tystlåtna tjänare (i hemlighet upptagna med fantasier om vad de skulle utsätta sin despotiska jättebebis-voodoodocka för sedan när de kom hem). 
Behöver jag berätta att jag i likhet med mången inslagsproducent inte blev långvarig där? När jag i dag ser honom på TV så måste jag byta kanal eller stänga av till mina soffpartners förvåning och loja protester. 'Han som är så trevlig'. Ja tjenare, tänker jag och får en oerhörd lust att berätta några härliga anekdoter från drömfabrikens värld men avstår och försöker förlika mig med och acceptera att 'både och'-personligheter finns lite överallt. 
Mitt exempel är både en fantastisk programledare o c h praktarsle. Och grejen är att han skulle kunna skriva det på sitt visitkort utan att riskera att bli arbetslös för inom showbiz verkar vi inte ha några större problem att acceptera människor diagnostiserade med "the 'både och'-syndrome" så länge de sköter sitt jobb och ger oss vad vi vill ha. 
Charlie Sheen håvar in storkovan på familjesitcomen '2,5 män' för att sedan spendera samma kova på horor och crack. En och annan royalty-krona trillar in på Gary Glitters konto i sydostasien. (Fortsättningen på d e n monetära näringskedjan vill vi inte tänka på.) 


Slutligen vet jag inte om följande uttalande från min kära mor är ett klockrent exempel på en 'både och'-upplevelse, men när några plan för tio år sedan flög in i world trade center och en viss Usama Bin Laden gav sig tillkänna och tog på sig ansvaret för handlingen så sa hon: 'Säga vad man vill om den där Usama Bin Laden men snygg är han!' 


Vad svarar man på det?